Kulturvård och gestaltade livsmiljöer

Begreppet och politiken för gestaltad livsmiljö, beslutad av Riksdagen 2018, är en gemensam utgångspunkt. Det råder dock ingen konsensus bland författarna i synen på arkitektur-, form- och designpolitiken. Är Gestaltad livsmiljö som program och perspektiv alls relevant? Vilken vägledning för politikens genomförande ger ansvariga myndigheter?

Politikens målsättning är att “arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”. Vad krävs för att realisera detta?

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Claes Caldenby, Susanne Fredholm, Christer Gustafsson, Karin Hermerén, Johanna Lange och Suzanne Pluntke.

Gunnar Almevik & Christer Gustafsson har på Korpen tidigare utgivit Kulturvård – en introduktion.

---

Gunnar Almevik är professor i kulturvård på Göteborgs universitet. Med examen från Bebyggelseantikvariskt program 1993 har han arbetat med praktisk byggnadsvård och restaurering, samt utbildning i återbruk och traditionella hantverk. 1996 startade han Dacapo Hantverksskola och medverkade i utvecklingen av hantverksvetenskap inom det högre utbildningsystemet som formaliserades 2008 genom examensrätt i kulturvård med inriktning mot hantverksvetenskap. 2011 startade han Hantverkslaboratoriet.

Hans forskning anlägger kulturhistoriska och vetenskapsteoretiska perspektiv på hantverk, kulturvård, byggnads- och bebyggelsehistoria. 2012 disputerade han med avhandlingen Byggnaden som kunskapskälla, och som Akademiforskare på Kungl. Vitterhetsakademien har han arbetat med digital dokumentation och rekonstruktion av historiska byggnader.

Christer Gustafsson (t. v.) och Gunnar Almevik, Göteborg 2022. Foto: Korpen.