Vad är en nation?
Och andra texter från 1882 och 1883 inklusive debatten med Jamāl al-Dīn al-Afghānī
Om man söker idéhistoriska rötter till sådant som rasism, antisemitism, identitetspolitik, postkolonialism, nationalism, populism, samt – inte minst – liberalismens och demokratins samtida kris så är chansen stor att namnet Ernest Renan dyker upp.
Första upplagan Korpen 2024.
Översättning: Astrid Pleijel Blomstrand och Erik Tängerstad.
Urval och inledning: Erik Tängerstad
Illustrerad.
256 sid. Danskt band.
Utgivningsdatum: 2024-07-01
ISBN: 978-91-89401-91-4
Om man söker idéhistoriska rötter till sådant som rasism, antisemitism, identitetspolitik, postkolonialism, nationalism, populism, samt – inte minst – liberalismens och demokratins samtida kris så är chansen stor att namnet Ernest Renan dyker upp.
En av förhoppningarna bakom denna volym är att den ska underlätta kritiska granskningar av forskningsfält som behandlar såväl nationalism som postkoloniala studier. Genom att publicera de texter och föredrag som Ernest Renan skrev och höll åren 1882–83 möjliggörs, förhoppningsvis, en utgångspunkt för jämförande studier och självkritisk reflektion inom 2000-talets allmänna samhällsdebatt.
Urval och introduktion av Erik Tängerstad. Han har på Korpen tidigare utgivit essäsamlingarna På flykt och Demokratins fula tryne.
”En nation är en daglig folkomröstning”, sa den franske språk- och religionshistorikern Ernest Renan i ett berömt tal vid Sorbonneuniversitetet i Paris våren 1882. Det översattes till svenska redan samma år och kom som så sent som i fjol i en fin nyutgåva (”Vad är en nation?”, Bokförlaget Korpen). […] Ernest Renan insåg tidigare än de flesta att nationer var mänskliga skapelser med en början och ett slut. Den dag nationens söner och döttrar inte längre föreställer sig sin gemenskap, ja då har den upphört att existera.
Renan spekulerade själv i en framtid där de europeiska nationerna skulle ersättas av någon sorts konfederation.
Andreas Johansson Heinö, Dagens Nyheter