En kristen tro

Mot en sådan kristendomstolkning hävdade han med emfas, att det som faktiskt är egenartat och unikt i evangeliet endast låter sig förstås om man också aktualiserar det som gemensamt för alla människor. Det råder med andra ord en fundamentalt positiv relation mellan skapelse och frälsning, mänskligt och kristet.

Den ”olägenhet av övergående art” som bestod i att Wingrens första dogmatik presenterades i två separata böcker – Skapelsen och lagen (1958) respektive Evangeliet och kyrkan (1960) – kom länge att bli bestående. Här har de båda volymerna förts samman under den övergripande titeln
En kristen tro, som markerar den dialektik av öppenhet och egenart som är så utmärkande för Gustaf Wingrens teologi.

Denna bok innehåller även ett förord av Bengt Kristensson Uggla, ”Människans återställelse”, som introducerar läsaren i Gustaf Wingrens teologiska tänkande.

Gustaf Wingren (1910–2000) var professor i systematisk teologi vid Lunds universitet under mer än ett kvarts sekel. I dag framstår han som en av de verkligt betydande teologerna i det svenska 1900-talet, med ett brett genomslag såväl folkligt som akademiskt.
Under senare år har hans tänkande rönt ett förnyat intresse. Ingen svensk teolog har med sådan skärpa försvarat den kristna trons mänskliga ansikte mot antiliberala strömningar i samtidens teologi, kyrko- och samhällsliv.

Bengt Kristensson Uggla är filosof och teolog, författare, föreläsare och professor vid Åbo Akademi.
I en rad böcker har han utvecklat en originell tvärvetenskaplig hermeneutik inspirerad av Paul Ricoeur. År 2010 utkom han med den uppmärksammade teologiska biografin Gustaf Wingren: Människan och teologin, som även översatts till engelska. På Korpen har han utgivit Katedralens hemlighet – Sekularisering och religiös övertygelse.

---

Gustaf Wingren (1910–2000) var professor i systematisk teologi vid Lunds universitet under mer än ett kvarts sekel. I dag framstår han som en av de verkligt betydande teologerna i det svenska 1900-talet, med ett brett genomslag såväl folkligt som akademiskt.

Under senare år har hans tänkande rönt ett förnyat intresse. Ingen svensk teolog har med sådan skärpa försvarat den kristna trons mänskliga ansikte mot antiliberala strömningar i samtidens teologi, kyrko- och samhällsliv.